I senaste numret av tidningen Träningsguiden (Nr 02, Oktober 2011) fann jag två uttalanden från Kristina Andersson respektive Fredrik Paulun (Pauluns Näringscenter) som väckte mitt intresse (och en lätt irritation måste jag erkänna).
Det är en liten andel av befolkningen som har den genetiska förutsättningen för att utveckla starkt beroende i ordets rätta bemärkelse. Det vill säga att deras belöningssystem med signalsubstanser som dopamin och serotonin i spetsen, kraftigt triggas igång av olika stimuli i vår miljö. Till skillnad från övriga beroenden, karakteriseras mat- och sockerberoende av att de som är drabbade ändå måste äta för att må bra, det vill säga de måste utsätta sig för det som kan trigga igång deras beroende. Sockerberoende kan visserligen undgå att äta socker, gluten och kasein som triggar deras sug, men hur lätt är det i dagens moderna matvärld? En sockerberoende person kan bli av med sitt sug genom avhållsamhet, men risken är stor att beroendet tar sig nya uttryck - alkohol, sex eller spel som exempel. De har ju generna. Lösningen för en sockerberoende är alltså avhållsamhet från socker, men det behövs en stor portion kunskap om att tyda kroppens signaler och förstå vad kroppen säger i olika situationer. Exempelvis vad deras sötsug egentligen handlar om.
I grund och botten behöver vi förstå att många av våra djupa drifter som sug, mättnad och hunger inte styrs från magsäcken utan från hjärnan. Den moderna maten med sitt ibland manipulativa innehåll kan slå hårt på vissa personer och gör dem feta, sjuka eller sockerberoende. Och handlar det inte om sockerberoende så är det ett sötsug som upprätthålls av främst det söta. Därför är dessa uttalanden från Kristina och Fredrik Paulun högst anmärkningsvärda utifrån min horisont. När kostauktoriteter som dessa två personer för fram liknande budskap riskerar läsarna till dessa tidningar uteblivna resultat, och ibland en oförstående kamp mot sina sug och drifter.
Kristina Andersson: "Jag skulle nog ändå hävda att det inte är speciellt stora skillnader mellan olika personer vad gäller hur man ska äta. Det som är nyttigt är nyttigt för alla och det som är onyttigt - skräpmat, snacks och godis - mår ingen bra av att äta". Detta var ett uttalande från Kristina mot bakgrund av att kostdebatten ofta lyfter fram de individuella behoven och att olika människor därför kan må bra av olika slags kost. So far so good - inget att tycka annat om, men därefter kommenterar Kristina omställningen till LCHF-kost: Att man ska må dåligt ett tag för att sedan må bättre tycker jag är konstigt. En hälsosam kost ska man må bra av från början, annars kan det inte vara rätt.
Fredrik Paulun svarar ett par sidor längre fram i tidningen en insändarskribent som inte går ner i vikt med GI-metoden. Insändarskribenten skriver att sedan han/hon började äta kolhydratsfritt är hungern stor hela tiden och tankarna ständigt på mat. Fredrik skriver: När du inte äter kolhydrater minskar träningsorken och suget efter sött ökar, vilket för många är en katastrofal utveckling.
Med reservation för att Kristina Andersson och Fredrik Paulun är felciterade, så utmärks dessa uttalanden av en ganska stor portion okunnighet. Eller handlar det om omedvetenhet? Eller handlar det om att de faktiskt har kunskap och medvetenhet, men att deras svar färgas av positioneringen av deras utbildningar, litteratur och livsmedelsproduktion. Jag vet inte, men en sak vet jag: Under de senare åren har kunskapen kring beroenden ökat, däribland mat- och sockerberoende. I Sverige har vi hög expertis på området i form av Bitten Jonsson, leg, sjuksköterska, som aktivt arbetar med människors beroendeproblematik. Sockerberoende har på senare år blivit accepterat som begrepp, från att tidigare nonchalant ha avfärdats av dietister och andra kostexperter som någonting vissa hittar på. Med tanke på att kunskapen kring mat- och sockerberoenden ökat under senare år gör att dessa två uttalanden från Kristina och Fredrik är högst anmärkningsvärda - i alla fall i min värld.
Med reservation för att Kristina Andersson och Fredrik Paulun är felciterade, så utmärks dessa uttalanden av en ganska stor portion okunnighet. Eller handlar det om omedvetenhet? Eller handlar det om att de faktiskt har kunskap och medvetenhet, men att deras svar färgas av positioneringen av deras utbildningar, litteratur och livsmedelsproduktion. Jag vet inte, men en sak vet jag: Under de senare åren har kunskapen kring beroenden ökat, däribland mat- och sockerberoende. I Sverige har vi hög expertis på området i form av Bitten Jonsson, leg, sjuksköterska, som aktivt arbetar med människors beroendeproblematik. Sockerberoende har på senare år blivit accepterat som begrepp, från att tidigare nonchalant ha avfärdats av dietister och andra kostexperter som någonting vissa hittar på. Med tanke på att kunskapen kring mat- och sockerberoenden ökat under senare år gör att dessa två uttalanden från Kristina och Fredrik är högst anmärkningsvärda - i alla fall i min värld.
Det är en liten andel av befolkningen som har den genetiska förutsättningen för att utveckla starkt beroende i ordets rätta bemärkelse. Det vill säga att deras belöningssystem med signalsubstanser som dopamin och serotonin i spetsen, kraftigt triggas igång av olika stimuli i vår miljö. Till skillnad från övriga beroenden, karakteriseras mat- och sockerberoende av att de som är drabbade ändå måste äta för att må bra, det vill säga de måste utsätta sig för det som kan trigga igång deras beroende. Sockerberoende kan visserligen undgå att äta socker, gluten och kasein som triggar deras sug, men hur lätt är det i dagens moderna matvärld? En sockerberoende person kan bli av med sitt sug genom avhållsamhet, men risken är stor att beroendet tar sig nya uttryck - alkohol, sex eller spel som exempel. De har ju generna. Lösningen för en sockerberoende är alltså avhållsamhet från socker, men det behövs en stor portion kunskap om att tyda kroppens signaler och förstå vad kroppen säger i olika situationer. Exempelvis vad deras sötsug egentligen handlar om.
Det behöver inte handla om sockerberoende, men en annan tragisk konsekvens av okunskapen kring beroende är den framtid som många som genomgått magsäcksoperation går till mötes. Magsäcken är opererad, stora mängder mat kan inte längre ätas, men likväl finns beteendet och beroendet i bakgrunden. Alkoholberoende är inte ovanligt efter operation hos många av dem som opererats
De flesta människor är emellertid inte sockerberoende i ordets rätta bemärkelse, även om begreppet används slarvigt av vissa. Många underhåller nämligen ett sötsug genom att äta socker- och stärkelserik mat, men de är inte beroende per defintion. De har inte generna för det. Dessa personer bygger därför bort sitt sötsug relativt enkelt genom att ändra sina matvanor och störst effekt uppnås genom att skära ned kraftigt på kolhydraterna och ställa om kroppen till ketos och fettförbränning, inte genom att äta mer kolhydrater. När dessa personer skär ner kraftigt på kolhydraterna mår kroppen inte toppen de första dygnen eftersom den ska byta bränsle och anpassa hormoner och enzymer för ketos och fettförbränning. Att hävda att hälsosam mat alltid ska kännas bra från första dagen är som att säga till en rökare att fortsatt rökning förmodligen är det mest hälsosamma, eftersom det kommer att kännas bäst från första dagen för rökaren. Att sluta röka kommer ju få denna rökare att må dåligt till en början.
De flesta människor är emellertid inte sockerberoende i ordets rätta bemärkelse, även om begreppet används slarvigt av vissa. Många underhåller nämligen ett sötsug genom att äta socker- och stärkelserik mat, men de är inte beroende per defintion. De har inte generna för det. Dessa personer bygger därför bort sitt sötsug relativt enkelt genom att ändra sina matvanor och störst effekt uppnås genom att skära ned kraftigt på kolhydraterna och ställa om kroppen till ketos och fettförbränning, inte genom att äta mer kolhydrater. När dessa personer skär ner kraftigt på kolhydraterna mår kroppen inte toppen de första dygnen eftersom den ska byta bränsle och anpassa hormoner och enzymer för ketos och fettförbränning. Att hävda att hälsosam mat alltid ska kännas bra från första dagen är som att säga till en rökare att fortsatt rökning förmodligen är det mest hälsosamma, eftersom det kommer att kännas bäst från första dagen för rökaren. Att sluta röka kommer ju få denna rökare att må dåligt till en början.
I grund och botten behöver vi förstå att många av våra djupa drifter som sug, mättnad och hunger inte styrs från magsäcken utan från hjärnan. Den moderna maten med sitt ibland manipulativa innehåll kan slå hårt på vissa personer och gör dem feta, sjuka eller sockerberoende. Och handlar det inte om sockerberoende så är det ett sötsug som upprätthålls av främst det söta. Därför är dessa uttalanden från Kristina och Fredrik Paulun högst anmärkningsvärda utifrån min horisont. När kostauktoriteter som dessa två personer för fram liknande budskap riskerar läsarna till dessa tidningar uteblivna resultat, och ibland en oförstående kamp mot sina sug och drifter.