Slår råttfällan igen när vi tar osten? Eller har vi en gång för alla inaktiverat fällan?
Finland intar också en unik plats i den vetenskapliga kosthistorien. Speciellt när det gäller fett och kardiovaskulär hälsa. Finland var en del av Ancel Keys länder på 50-talet, Karelen-projektet och dessutom det gamla spöket - den finska mentalsjukhusstudien. Denna studie som så "övertygande" visade att risken för hjärt-kärl-sjukdomar drastiskt minskas om man byter ut mättat mot omättat fett.
Studiens upplägg
"The Finnish Mental Hospital Study" pågick mellan 1959-1971 där försökspersonerna utgjordes av intagna patienter på två mentalsjukhus i närheten av Helsingfors. Det är en kontrollerad studie av cross-over-design, vilket innebär i korta drag att kontroll- och interventionsgrupp byter plats med varandra. Det ena sjukhuset serverade sina intagna patienter en kost bestående av fullfet mjölk och smör (kallad normal kosthållning), vilket innebar att denna kost var relativt generös med mättat fett och kolesterol. Det andra sjukhuset serverade istället sina intagna patienter en mjölkvariant där det mättade fettet extraherades och ersattes av vegetabilisk olja (sojaolja). Dessutom margarin rik på fleromättat fett istället för smör och denna kost innehöll därför mindre mättat fett och kolesterol (kallad SCL - serum-cholesterol-lowering diet), men desto mer fleromättat fett. Syftet i studien var att jämföra risken för hjärt-kärl-sjukdom mellan en normal kosthållning och en kosthållning som gav lägre kolesterolhalt i blodet. Efter 6 år bytte sjukhusen kostupplägg. Författarna redogör i studien för att det är en etablerad evidens att mindre mättat fett leder till mindre kolesterol i blodet och att det minskar risken för hjärt-kärl-sjukdom. De hänvisar till Ancel Keys forskning och även om forskare inte ska ha förutfattade meningar, och inte vilja komma fram till ett visst resultat, kan man inte låta bli att undra om de mer eller mindre ville bekräfta Ancel Keys fynd från hans högst tvivelaktiga observationsstudier. Att mättat fett var hälsofarligt var ju en del av tidsandan på slutet av 50-talet.
Studiens resultatet
Resultaten av studien publicerades först 1972 i Lancet, och data för de intagna männen senare under 1979 i International Journal of Epidemiology. Det var den sistnämnda jag analyserade. Bland männen fann studiens författare en halverad risk för incidens och dödlighet i hjärt-kärl-sjukdom. En 50%-ig minskad risk är ett ovanligt hög siffra i vetenskapliga sammanhang. Incidensen i hjärt-kärl-sjukdom mättes genom att studera avvikelser i EKG och dödligheten genom att analysera obduktionsrapporterna av de faktiskt avlidna personerna.
Studien används inte sällan som argument för att mättat fett ökar risken för hjärt-kärl-sjukdomar, men man ska också komma ihåg att den är unik i sitt slag och har inte återupprepats i något annat sammanhang. Endast en annan studie, LA Veterans Study, fann en tydlig minskning för risken för hjärt-kärl-sjukdom när mättat fett ersattes med omättat, men den är också befläckad med metodfel och tvivelaktiga slutsatser. Faktum är att två stora meta-analyserna (sammanställningar av befintlig evidens) visar att det inte finns något stöd för att mättat fett ökar risken för hjärt-kärl-sjukdom (1,2). Inte heller en senare review-artikel (1). WHO har också radikalt ändrat syn på fett (1), vilket ännu inte slagit igenom i några nationella kostrekommendationer.
Nåja, som extra förberedelse inför mf:s utbildning i Finland valde jag alltså att djupdyka i denna lite unika finska mentalsjukhusstudie för att se hur de kunde komma fram till ett sådant kraftfullt resultat. Jag har sammanfattat argumenten till varför man inte bör ta denna studie på särskilt stort allvar. Sammanfattningen baseras på min egen analys tillsammans med andra experters omdömen och analyser. Ok, here we go:
- Bra kontrollerad interventionstudie? Knappast...de hade inte koll på flera variabler!
I en välgjord kontrollerad studie ska alla andra variabler hållas konstanta än den man avser att förändra. Detta är svårt, för att inte säga omöjligt när man undersöker vad en detalj i ett matupplägg har för hälsoeffekt. För så fort man tar bort eller lägger till något förändras automatiskt flera andra variabler, exempelvis mängden kalorier, det totala fett-/kolhydrat/-proteinintaget. Rökning, träning, stress, sömn är annat som ska hållas konstant (vilket aldrig går).
I den finska mentalsjukhusstudien varierade flera andra variabler. Intaget av socker varierade med så mycket som 49% mellan sjukhusen under den första 6-årsperioden (68,5 g vs 102 g per dag och person) och 10% under den andra 6-årsperioden (86,7 g vs 78,5 g)! Det totala kolhydratintaget varierade med 17% och det totala fettintaget med 26% mellan de olika 6-årsperioderna. Faktum är att de försökspersoner som åt den kolesterolsänkande kosthållningen också åt mindre kolhydrater och mer fett totalt sett. Detta var ju de försökspersoner som enligt studiens författare fick mindre hjärt-kärl-sjukdom. Kan resultatet helt enkelt även ha med det totala kolhydrat- eller fettintaget att göra? Inte omöjligt! Dessutom skiljde det i många andra avseenden vad gäller livsmedel. Författarna skriver i studien att variationer i livsmedel och kosthållning, utöver de avsedda, mellan sjukhusen och mellan 6-årsperioderna inte var önskvärda, men nödvändiga, för att de två sjukhusen behövde en viss frihet att bestämma själva. Dessutom kan det vara bra att känna till att de intagna patienterna ibland handlade egen mat eller fick mat av anhöriga på besök. Detta var inget studieledarna kunde styra över. - Cross-over design - what?
Försökspersonerna skulle hålla sig till en viss kosthållning i 6 år, och sedan byta. Det är inte svårt att förstå att att även riskfaktorer som existerade före 6-årsperioden påverkar resultatet. Det är helt enkelt inte en viss kost under 6 år som leder till dödlighet eller insjuknande i hjärt-kärlsjukdom, det är snarare en viss kost och andra livsstilsvanor under betydligt längre tid än så. 6 år är för lite. Bland annat bolmade de på ordentligt - både under studieperioden och säkerligen innan. Hela 63,5 - 72,3% av alla försökspersonerna rökte. I genomsnitt 10,7-12 cigaretter per dag. Men säkert stora individuella skillnader. Tror ni det kan påverka? - Försökspersoner kom och gick
Det totala antalet försökspersoner var 676 st, men alla fullföljde inte studieperiodens 12 år. Nya kom in, andra lämnade. Endast 45% av alla försökspersonerna fullföljde en hel 6-årsperiod och den genomsnittliga deltagartiden uppgick till drygt 4 år. Med tanke på alla ovan nämnda variabler som man inte kunde kontrollera i studien bidrar denna omsättning av försökspersoner till ytterligare osäkerhet. - Medicinering
Försökspersonerna medicinerades olika. Och det var olika på de två sjukhusen. Och en av medicinerna hade en känd biverkan - den påverkade hjärtats rytm och därmed EKG-kurvan. Okej..... - EKG-osäkerhet och hur många dog egentligen?
Att diagnosticera hjärt-kärl-sjukdom efter avvikelser i EKG-kurvan är ingen exakt vetenskap. Speciellt inte om försökspersonerna äter medicin som bevisligen kan påverka hjärtrytmen. Ännu mindre vetenskapligt är det att veta vad EKG-avvikelser beror på i livsföringen. Rökningen, kanske?
När det gäller personer som faktiskt avled under de olika 6-årsperioderna så handlade det om 4 st av 248 på ena sjukhuset i gruppen där de åt den kolesterolsänkande kosthållningen under första 6-årsperioden (1,6%) jämfört med 5 av 265 (1,9%) i gruppen som åt normal kosthållning. Detta var naturligtvis inte statistiskt signifikant. På andra sjukhuset var det 2 av 196 (1,0%) i gruppen som åt kolesterolsänkande kosthållning jämfört med 7 av 213 (3,2%) i gruppen som åt normal kosthållning. Inte heller statistiskt signifikant. Och som ni ser är det ruskigt låga siffror och bland annat det gör att det inte blir signifikant.
Sammanfattning
Kommentarer överflödiga. Denna studie har samma bevisvärde som en observationsstudie - det vill säga inte mycket alls. Hade Sverker fortfarande lett Plus, hade han slängt studien i soptunnan.