Den som är hyfsat kunnig inom området kost och hälsa vet att det är värdelöst att lyssna på rappa TV-inslag, kvicka debatter eller att läsa artiklar i kvällstidningar eller månadsmagasin om olika dieter. Det leder bara till en ännu större förvirring.
Den som följer debatten på ett något djupare plan vet att kunskapen om hur mat, näring och livsstil påverkar kroppen allt mer tar oss mot den individualiserade medicinen. I framtiden kommer vi ha möjligheter att fullt ut skräddarsy kost, kosttillskott, träning och läkemedel utefter var och ens unika gener och biokemi, men vi är i dagsläget långt därifrån. Men redan idag nosar forskare på detta kunskapsområde och min satsning med Paleo Institute och mina nya lärarkollegor är ett resultat av min ambition att löpande fånga upp all ny kunskap på området för att lära ut.
I början av månaden publicerade Kostdoktorn ett inlägg på sin blogg med namnet Därför behöver du INTE en skräddarsydd näringsplan för att gå ner i vikt. Han skriver att "även om en individuellt utformad plan kan vara till viss nytta är det inte nödvändigt för att behålla en perfekt vikt”. Och vidare: ”Det fanns ingen fetmaepidemi innan den moderna matmiljön. Man hade inte individuellt utformade planer framtagna med datorer, och ändå hade man ingen fetmaepidemi. Och se på alla arter av vilda djur som äter riktig mat. De håller sin vikt fint utan att ens veta vad DNA är. Ingen levande varelse i sin normala miljö har nånsin behövt en datoralgoritm för att veta vad den ska äta.” Inlägget publicerades efter att en ny studie kom som visade på ett värde av att individuellt skräddarsy kosthållningen för att kontrollera försöksdeltagarnas blodsockerpåverkan efter matintag (1). Det visade sig nämligen i studien att blodsockerpåverkan av olika livsmedel var högst individuellt och att man kostråden till var och en blev bättre om man tog hänsyn till dessa individuella variationer. Men Kostdoktorn ställde sig något tveksam till slutsatsen.
Hela ovan resonemang symboliserar skillnaden mellan evolutionsmedicinskt och funktionsmedicinskt synsätt. Det går utmärkt att bibehålla en god, ursprunglig hälsa med ren, ursprunglig Paleokost. Det är evolutionsmedicinens kärna. Men för att reversera ohälsa (eller för att optimera reversionen) räcker ibland inte Paleokost fullt ut. Jämförelsen mellan människan och de vilda djuren ovan blir därför något vilseledande.
För det första har människan koloniserat stora delar av jordklotet med högst olika förutsättningar vad gäller mat och klimat, främst tack vare vårt högre intellekt. Det har inget annat djur gjort. Regionala skillnader i klimat och mattillgång har drivit fram genetiska skillnader mellan människor som man inte ser på samma sätt inom samma art i djurvärlden. Exempelvis vet man att inuiter har genetiskt utvecklat en speciell metabolism av fleromättade fettsyror (2). Värt att läsa i detta sammanhang är Per Wikholms drygt 1 år gamla artikel om inuiternas genetiska anpassningar.
För det andra har vilda djur aldrig skaffat sig en sjukdomsframkallande miljö. De har aldrig behövt finna en livsstil som botar, reverserar och de har aldrig behövt använda mat och kosttillskott som medicin. Grunden i läkning av flera västerländska livsstilssjukdomar är givetvis en ren Paleokost, men denna bör justeras och kompletteras för att möta sjukdomssymtomen på bästa möjliga sätt. Exempel är strikt LCHF-kost vid metabola sjukdomar (trots att LCHF-kost aldrig eller mycket sällan förekommit under människans evolution) samt och ett restriktivt autoimmunt protokoll (AIP) vid läkning av inflammatoriska sjukdomar. Att alla når sin målvikt genom att utesluta socker, vitt mjöl och raffinerade oljor stämmer inte. De allra flesta revolutionerar hälsan genom att utesluta dessa största ohälsobovarna, men alla kommer inte ända fram i mål. 99 % av män går ner fint i vikt på LCHF-kost, men bara uppskattningsvis 60% av alla kvinnor. Vad vi behöver för att normalisera kroppens alla biokemiska system sträcker sig utanför det vi behöver för att upprätthålla dem.
Mat, träning, stress, sömn och mediciner påverkar människor olika. Så individualitet är en viktig aspekt för att var och en ska nå sin fulla hälsopotential enligt mitt sätt att se det.
.
Det finns idag ett antal sätt att försöka mäta och kartlägga vår individualitet när det gäller kost, träning och andra livsstilsvanor:
Gentester
Epigenetiska tester
Enkättester
Funktionsmedicinska tester
Självskattning
I all testverksamhet så handlar det om att ha en tillförlitlig mätteknik, tillförlitlig tolkning av svaren och bra praktiska livsstilsråd som tolkningen mynnar ut i. Låt mig kommentera dessa fem verktyg.
Gentester
På senare år har metoderna för gentester exploderat. Det mänskliga genomet kartlades i början av 2000-talet och man förutsåg att man genom att kartlägga genomet skulle öppna många medicinska dörrar. Det har det visserligen gjorts, men man insåg samtidigt att det är svårt att kunna hänföra enstaka gener till specifika sjukdomstillstånd eller anpassning till viss kost och träning. Våra gener fungerar mer dynamiskt än så, mest beroende av påverkan av epigenetik.
I oktober gjorde jag ett gentest via Amodo Medical. Jag topsade mig själv och skickade in till labbet som analyserade mitt DNA. Jag fick reda på att jag har en enkel variation av FTO rs1121980, vilket betyder att jag har visst anlag för fetma. Men jag saknar andra FTO-gener. Jag har en dubbel uppsättning av fetma-genen ADRB2 gln27glu, men inte någon av den närbesläktade ADRB2 arg16gly. Dessutom har jag en enkel uppsättning av genen APOA2, vilket ska betyda att jag har en viss risk för övervikt av just mättat fett. Jag fick rådet att äta 50 % kolhydrater, 25 % fett och 25 % protein. Och jag ska äta 5-6 måltider per dag.
När det gäller träning fick jag reda på att jag har en enkel uppsättning av ACTN3, som innebär att jag har en blandning av snabba och långsamma muskelfibrer. Det betyder i sin tur att jag bör träna varierat intervall och långdistans, och egentligen inte kommer vara usel på någon distans, men inte heller världsbäst på någon heller. Dessutom fick jag direkt utan krusiduller tips på ett styrkeprogram enligt nedan bild.
Det är ingen tvekan att jag har de gener som jag räknat upp ovan. Jag kan till viss del känna igen resultatet i min egen självbild, men inte fullt ut. Jag upplever mig vara mycket mer känslig för osund livsstil än vad mina gener ger uttryck för. Dessutom upplever jag mig vara anpassad för mer explosiva idrottsmoment än uthålliga. Men frågan är vad min genuppsättning betyder i praktiken. I detta fall vet jag ingenting om epigenetisk påverkan på ovan gener. Jag vet alltså inte huruvida generna uttrycks eller inte. I andra mer avancerade gentester kan också epigenetisk påverkan testas, vilket borde ge en mer tillförlitlig bild. De praktiska råd jag fick ovan kan jag uppleva vara direkt katastrofala. Skulle jag äta en kosthållning bestående av 50 % kolhydrater 5-6 gånger i veckan skulle jag lätt äta för mycket, även om jag skulle äta bra kolhydratkällor. Råden får jag utan hänsyn taget till min miljö, mitt beteende och min psykosociala situation – det vill säga faktorer jag skrev om i tidigare blogginlägg.
Men naturligtvis finns det ett värde i att kartlägga sina gener. Jag vet vad som finns i min djupaste programkod och det ger mig pusselbitar i kunskapen om mig själv. Men dessvärre är det lång väg att vandra innan tolkningen och formuleringen av individuellt riktade livsstilsråd blir bra. Troligtvis behövs det en välutbildad person som tolkar resultatet och översätter det till bra kost- och livsstilsråd. Men det vill naturligtvis många företag som erbjuder tester tona ner, eftersom det skulle innebär högre kostnad för kunden som köper testet. Därför automatgenereras råd utifrån referensvärden, vilket dessvärre aldrig blir helt bra.
Det finns andra gener att kartlägga som skulle vara värdefulla att få ta del av. Hos vissa företag kartläggs gener som kodar för omsättningen av vitaminer och mineraler, organfunktioner samt tolerans mot laktos och andra ämnen. En vanlig gen att undersöka är den som kodar för enzymet MTHFR. Cirka 50 % av alla människor har en mutation på denna gen, vilket ger ett enzym som fungerar sämre. Det ökar risken för ökade nivåer av homocystein och lägre nivåer av vissa signalsubstanser. Mer om detta enzym kan du läsa här på den funktionsmedicinske läkaren Cecilia Fürsts hemsida. Men det är också viktigt att veta att även om man skulle ha denna mutation kan man anpassa sin livsstil, vilket kan mildra effekterna av denna mutation.
Och framöver kommer vi se betydligt fler områden än de jag nämnt hittills. I samma veva kommer vi ha en etisk debatt kring gentester. Ska till exempel försäkringsbolagen få sätta premien efter vår genetik? Ska arbetsgivaren och andra instanser i samhället få tillgång till genetisk information? Hur ska idrottsrörelsen hantera det hela? Och en viktig fråga är om vi verkligen ska ta reda på genetisk information bara för att vi kan? När det exempelvis gäller sexuell läggning så är homosexualitet hos män kopplat till en viss kromosom (3). Som med mycket annat så är sexuell läggning i slutändan ett resultat av genetik och miljöfaktorer. Men är det någon information som behöver tas fram?
Epigenetik
Epigenetik handlar om miljöns påverkan på de gener vi är utrustade med. Epigenetik består av i huvudsak två fenomen – metyleringar av DNA självt och metyleringar av histoner, proteiner som omger DNA. Detta resulterar i gener som är mer eller mindre lätta att läsa av. De epigenetiska förändringar som jag har i mina gener är delvis resultat av mina egna livsstilsval under de år jag levt, men delvis också av mina föräldrars och mina mor- och farföräldrars livsstil. Genetik och epigenetik gör att området blir så mycket mer dynamiskt än vad vi förut kunnat ana. Lägg därtill att alla våra tarmbakterier har tio gånger fler gener än vad vi har och förmåga till epigenetisk påverkan. Snacka om individualitet!
Enkättester
Ett annat sätt att mäta och kartlägga individualitet är genom enkättester som framför allt innehåller frågor kring upplevelser av olika livsstilsvanor. Genom att kartlägga organsystemens reaktioner på olika typer av mat, träning, stress med mera kan en indirekt och grov indelning göras utifrån genetiskt anlag. Exempel på sådana enkättester är det som används inom Metabolic Typing och Body Type. Dessa härstammar från den ayurvediska medicinens vata, pitta och kapha. Fördelar med sådana enkättester är att de är kostnadsfria att fylla i - endast återkoppling av en välutbildad person kan kosta. Resultatet baserar sig på nuläget utifrån allt vad genetik och epigenetik heter. Det är visserligen svårt att med enkätfrågor fånga den dynamik med vilken vi människor fungerar, men det kan definitivt ge en fingervisning. Nackdelen är att dessa enkättester sällan är vetenskapligt validerade utan bygger på empiriska erfarenheter. Sådana erfarenheter ska definitivt inte underskattas, speciellt inte när det gäller den ayurvediska medicinen som härstammar så långt tillbaka som 1 500 år före Kristus. Dessutom finns det ett par studier som kan bekräfta genetiska skillnader mellan människor som klassificeras som dominanta i någon av de tre doshorna vata, pitta och kapha (4).
Funktionsmedicinska tester
Funktionsmedicinska tester är ett fjärde sätt att mäta och kartlägga individualitet. Det handlar om att mäta blodparametrar, hormoner, enzymer, tarmflora, organfunktion med mera. Att testa, förändra, testa igen är ett ypperligt sätt att lägga sitt eget hälsopussel. Det är lärorikt och ger dig en förståelse för hur just du reagerar på olika livsstilsvanor. Till dessa funktionsmedicinska tester finns referensvärden som ibland bygger på vetenskaplig data, ibland på empiriska erfarenheter och i enstaka fall finns det få referenvärden. När det gäller exempelvis tarmflora vet ingen idag vad den optimala tarmfloran består av, men artrikedom och antal bakterier är två viktiga parametrar för en god mag-tarmhälsa.
Självskattning
Det femte och sista sättet att mäta och kartlägga individualitet är att helt enkelt känna efter och uppskatta på en skattningsskala. Det gör du visserligen genom ovan nämnda enkättester, men med denna femte punkt menar jag frågeställningar som du väljer själv och som kan ligga utanför en enkäts begränsningar. Hur mår du efter att ha ätit ett visst livsmedel? Hur mår du efter ett visst kosttillskott? Hur mår du under och efter ett visst träningspass? Varför känner du på ett visst sätt i en viss situation? Varför reagerar du som du gör? Genom att känna efter i kroppen och registrera kroppslig reaktion, tanke och känsla lär du dig förstå vad du mår bra av. Vissa fenomen kommer du inte känna av utan då får du förlita dig på objektiva tester. Andra fenomen kan du inte mäta utan enbart känna efter. Ett gentest kan visa att du saknar en gen för laktastillverkning. Det heter att du har en primär laktosintolerans. Men ett gentest kommer inte visa att du har sekundär laktosintolerans. Då kan du visserligen ha genen, men har skadat tarmslemhinnan så pass mycket att laktas inte tillverkas.
Slutsats
Kosthållning och livsstilsvanor är individuellt. Det gäller att eliminera de stora ohälsobovarna i din vardag, men vill du maximera din fulla hälsopotential så krävs ett individuellt perspektiv och kunskap om just din egen kropp. Låt dig inspireras av de 5 punkterna ovan i din kunskapsutveckling.
I Paleo Institutes utbildning till Cert. Funktionsmedicinsk terapeut / Coach kommer vi att arbeta med samtliga dessa 5 delar - dels utifrån varje deltagare själv, dels utifrån aspekten att varje deltagare ska kunna erbjuda marknaden tester och återkopplingar av ovan nämnda slag
Referenser
1) Zeevi D et al; Personalized Nutrition by Prediction of Glycemic Responses; Volume 163, Issue 5, p 1079–1094, November 2015
2) Fumagalli M; Greenlandic Inuit show genetic signatures of diet and climate adaptation; Science 18 September 2015: Vol. 349 no. 6254 pp. 1343-1347
(3) Stella Hu et al; Linkage between sexual orientation and chromosome Xq28 in males but not in females; Nature Genetics 11, 248 - 256 (1995)
(4) Govindaraj P et al; Genome-wide analysis correlates Ayurveda Prakriti; Sci Rep. 2015 Oct 29;5:15786. doi: 10.1038/srep15786.
↧