...åtminstone om man ska tro en nypublicerad studie.Det är faktiskt en intressant studie som kan ge upphov till en del funderingar. Studien har en interventionsbaserad crossover - design, det vill säga att försökspersonerna är sina egna kontroller. Sju patienter med diabetes typ 1 genomförde studieperioden som bestod av två 18-timmarsperioder med två olika kostupplägg. Samtliga försökspersoner fick äta totalt sex måltider som var anpassade efter individuellt energibehov och mängden protein var konstant. Liksom kolhydraternas GI-värde. Det som skiljde åt var mängden fett. I ena middagen fanns 10 gram fett, medan den andra middagen innehöll 60 gram fett. Därefter mätte man blodsocker och insulinbehov efter måltiderna.
Resultatet var att middagen med mer fett - 60 gram - ledde till ett högre blodsockersvar och ett större insulinbehov (12,9 enheter vs 9,0 enheter) jämfört med middagen med endast 10 gram fett. Studiens slutsats är att diabetiker möjligen också bör ta hänsyn till mängden fett i en måltid för att dosera sitt insulin korrekt, inte bara mängden kolhydrater.
Är detta resultat konstigt? Nej, det är det egentligen inte. En måltid med större mängd fett föranleder logiskt sett en akut höjning av fria fettsyror i blodet. En ökad mängd fria fettsyror i blodet leder till en sänkt insulinkänslighet och det akuta energibehovet tillfredsställs delvis av dessa fettsyror istället för det blodsocker som finns. Äter man väldigt fettsnålt tillfredsställs energibehovet i större utsträckning av det glukos som kommer in i blodet. Så betyder detta att man bör äta fettsnålt? Nej, naturligtvis inte. Att som lågkolhydrat-ätare få en akut sänkt insulinkänslighet efter en fettrik måltid är egentligen inget negativt så länge man inte heller äter en större mängd kolhydrater. En sänkt insulinkänslighet är ju bara till nackdel när det finns en ökad mängd blodsocker som kroppen behöver ta hand om. Exempel på detta kan vara naturfolk som visar sig ha en ganska låg insulinkänslighet när de väl utsätts för den moderna matens socker och stärkelse.
Det tillkommer en intressant aspekt: Det som mättes i studien är de akuta effekterna på blosockerhöjning och insulinbehov. I post-absorptionsstadiet (fasta) så visar ju de flesta studier att mängden fettsyror minskar på när man äter en större mängd fett (lågkolhydratkost). Det beror främst på att kroppen är hormonellt och enzymatiskt anpassad till att bättre ta hand om dessa fettsyror och förbränna dem effektivt. Så i fasta har lågkolhydrat-ätarna ofta mindre fett i blodet vilket naturligtvis är positivt för insulinkänsligheten. Så detta mantra är viktigt att förstå och att sprida: Mycket fett i maten ger mindre fett i blodet. Inte akut. Men i fasta. Så länge du inte kombinerar det med mycket kolhydrater. För då blir det pannkaka.
Studiens slutsatser sträcker sig inte så långt som till konkreta kostråd, men resultatet visar sig på olämpligheten att blanda mycket fett och kolhydrater (försökspersonerna åt relativt stor andel kolhydrater och var - enligt den information som gavs i studien - inga frekventa lågkolhydrat-ätare.
Studiens slutsats verkar rimlig. Blandar du fett och kolhydrater kan det bli svårare att förutse blodsockersvaret och insulinbehovet som diabetiker. Och är du frisk så kan denna blandning hindra dig från att gå ner i vikt och att balansera upp den metabola miljön. Personer som ställer om sin kost till lågkolhydratkost, men som slarvar för mycket hamnar säkert i denna fälla.
↧