Två studenter på GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan) har genomfört en 3-veckors studie på LCHF, där de studerat hälsomarkörer av just LCHF-kost (max 30 gram kolhydrater per dag) hos normalviktiga kvinnor. Jag tyckte studien var intressant av flera anledningar: den är gjord här på hemmaplan och den är gjord på normalviktiga kvinnor där författarnas syfte med studien var att utröna huruvida LCHF kan vara en hälsosam livsstil för redan normalviktiga. Just normalviktiga personer som vill förebygga sjukdom, alltså inte främst gå ner i vikt eller komma tillrätta med sjukdom, samt optimera hälsa och prestation är en stor målgrupp för LCHF - alltifrån barnfamiljer till hårt satsande idrottare. De utgör en viktig målgrupp för att budskapet om LCHF ska få en större spridning än idag.
Först vill jag säga att de två författarna har genomfört en bra studie med ett genomtänkt upplägg och ett klart syfte. Studien hittar du här. I studien undersöktes den basala ämnesomsättningen (BMR - Basal Metabolic Rate), blodfetter, blodsocker, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt. Försökspersonerna var 8 kvinnor, varav 2 st var författarna själva, som åt en LCHF-kost under 3 veckor med maximalt 30 gram kolhydrater per dag. Kvinnorna var 21-30 år, vägde 58 - 70,5 kg och hade ett BMI mellan 19,3-24,5. Dessa 8 kvinnor var mer aktiva än människor i övrigt, med en förmodad relativt hög basal ämnesomsättning, men de var inga elitidrottare. Anledningen till att författarna valde just 30 gram kolhydrater som maxgräns var en balans mellan en striktare variant av LCHF för att verkligen få fram resultat på 3 veckor, men inte en alltför strikt variant eftersom en viktnedgång varken var önskvärd eller nödvändig hos dessa kvinnor. Jag tycker att författarna kunde ha valt en annan form av LCHF, enligt mitt sätt att definiera det hela, men det återkommer jag till i slutet av detta inlägg. Försökspersonerna ombads träna som vanligt under studien liksom att äta sig mätta på LCHF-maten som de själva inhandlade och tillagade, men detaljerade tips kring recept och livsmedelsval delades ut av författarna.
Alla blodprov togs efter 12 timmars fastande. Lite förvånande tilläts kaffedrickande under fastan, vilket faktiskt kan påverka blodsockret.
1 försöksperson hoppade av efter 6 dagar på grund av kraftiga magsmärtor och 1 försöksperson hoppade av efter 12 dagar med förstoppning och nedstämdhet.
Resultat
Författarna fann dessa resultat (jag har angett den individuella spridningen inom parantes):
Den basala ämnesomsättningen sjönk med 4,4%, vilket var statistiskt signifikant (-10,7 till +2,6%).
HDL-kolesterol höjdes i genomsnitt med 0,34 mmol/L (21%) vilket var en signifikant skillnad (+0,2 till +0,7 mmol/L).
LDL-kolesterol höjdes i genomsnitt med 0,65 mmol/L (25%) vilket var en signifikant skillnad (+0,1 till 1,7 mmol/L).
Ingen signifikant skillnad erhölls i LDL/HDL-kvot (- 0,1till + 0,7).
Totalkolesterol höjdes signifikant med i genomsnitt 0,99 mmol/L (22 %) (+0,3 till +2,1 mmol/L).
Ingen signifikant skillnad erhölls i koncentrationen av triglycerider (-0,2 till +0,3 mmol/L).
Någon statistisk signifikant skillnad uppmättes inte i förändringen av blodsockret (-0,2 till -1,5 mmol/L). Hos en försöksperson uppmättes en ökning av blodsockret från 5,4 till 8,5 mmol/L, men man får förmoda att ökningen beror på felmätning eller andra extraordinära orsaker.
Blodtrycket visade inga statistiskt signifikanta skillnader (systoliskt -10 till +9 slag, diastoliskt -10 till +2 slag).
Andel kroppsfett sänktes signifikant i genomsnitt med 1,6 % (-0,47 till -2,78%).
Fettmassan i kg sänktes signifikant i genomsnitt med 1,33 kg (-0,52 till -2,0 kg).
Fettfri massa visade ingen signifikant skillnad (-1,28 kg till +1,8 kg).
Midjemåttet sänktes signifikant i genomsnitt med 1,63 cm (-5,0 till +0,7 cm)
Höftmåttet visade ingen signifikant skillnad (-2,0 till +2,0 cm).
Kroppsvikten sänktes signifikant i genomsnitt med 1,24 kg (-2,55 kg till -0,2 kg).
Författarnas slutsatser
Författarnas huvudsakliga slutsats är: "Studiens resultat tyder på övervägande negativa effekter av 3 veckors LCHF-kost på olika hälsomarkörer, vilket skulle kunna få allvarliga följder så som kardiovaskulära sjukdomar och depression förutsatt att verkan successivt ökar."
Vidare skriver författarna: "De viktigaste och mest intressanta fynden i studien var de förändrade blodlipidvärdena. Totalkolesterol, HDL och LDL höjdes signifikant. LDL höjdes dubbelt så mycket som HDL, men trots det förändrades inte kvoten LDL/HDL signifikant. Andel kroppsfett och fettmassa minskade signifikant samtidigt som den fettfria massan ej erhöll någon signifikant förändring."
Vidare drar författarna denna slutsats: "De signifikanta resultaten vad gäller förhöjda blodlipider, vilket var vårt huvudfynd, var verkligen intressant för uppsatsens skull. Det är oroväckande att det kunde ske en betydande höjning på så kort tid om man ser det ur en hälsosynpunkt då anhängarna menar att detta är en livsstil. Hur skulle då blodlipiderna se ut inom loppet av 1 år för en normalviktig kvinna? Detta är högst skrämmande då det även finns studier som har visat ett samband mellan höga koncentrationer av blodlipider och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (Lagiou et al. 2007). Trots att kvoten mellan HDL och LDL inte visade någon signifikant skillnad höjdes LDL nästan dubbelt så mycket i genomsnitt som HDL. Även totalkolesterolet höjdes signifikant vilket inte är positivt om man vill undvika kardiovaskulära sjukdomar."
Och i förlängningen: Som hälsopedagoger kommer vi i framtiden att vara försiktiga med att rekommendera LCHF som ett bra kostalternativ för en hälsosam livsstil för normalviktiga. Mycket beroende på de resultat vi fått i studien som visar många negativa förändringar, men även på grund av de psykiska biverkningar som både vi och våra försökspersoner upplevt. De flesta har angett att de inte orkat träna som vanligt och inte heller känt sig motiverade att träna. Detta är en betydande nackdel då en minskad fysisk aktivitet inte gynnar hälsan. Andra vanligt förekommande biverkning hos försökspersonerna var orkeslösthet, nedstämdhet, humörsvängningar, förstoppning, diarré, illamående, huvudvärk, utslag, hjärtklappning, sämre hud i form av utslag och finnar.
Min kommentar
Detta är som sagt en intressant undersökning då en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag gavs till normalviktiga, unga kvinnor som tränar en del. Vad de tränar framgår dock inte och som jag påpekar bland annat här på bloggen och som jag kommer att påpeka i min kommande bok, så kommer strikt LCHF definitivt inte vara det optimala alternativet för alla typer av idrotter. Därmed inte sagt att man bör återgå till fullkornsbröd, pasta och fettsnåla såser.
Strikt LCHF är sällan en lämplig variant för just normalviktiga, unga kvinnor som tränar en del. En liberalare variant av LCHF, någonstans mellan 50-100 gram hade förmodligen varit mer lämplig. Om författarna hade valt denna liberalare LCHF-variant hade de säkert fått andra resultat på både vikt, ämnesomsättning och upplevd trötthet och nedstämdhet. Speciellt om försökspersonerna dessutom hade tillsatt extra kolhydrater (raketbränsle) inför de tuffare träningspassen, så som råden hade varit om de hade coachats av erfarna LCHF-kostrådgivare.
Det är oerhört viktigt att rådgivningen, uppföljningen och coachingen blir individuellt anpassad. Riktlinjer om antal gram och vilka livsmedel man bör välja bör vara baserat på var och ens praktiska vardag och livsstilsvanor, in
↧